Om

 

Har uppnått respektabel ålder, faktiskt 80 år,
älskar livet, barn, barnbarn, kära släkt och goa vänner
kommer från andra stranden av Mare Balticum, Östersjön
från Lettland till Sverige 10 Oktober 1944, en krigisk tid som
lämnat minnen inget barn borde få
att blogga och berätta om dåtid, men också befinna mig i nutid att
vädra mina åsikter och ta emot era är till kunskap och glädje, välkomna att dela allt med mig.........

Presentation

Visar inlägg från juni 2016

Tillbaka till bloggens startsida

Jag skall försöka vara lugn, snäll & vänlig, fast jag är jäkla arg

  >:o Jag är heligt förbannad i dag och jag har faktiskt anledning, aldrig i hela mitt liv har jag hört talas om så dåligt omdömme att det snuddar vid absoluta randen för äkta galensap. Jag kan inte ens tro att det är   sant och för de berörda, är det direkt kränkande. (n)

@-}--Jag med mina dryga åttio år på nacken har aldrig tidigare hört något liknande, står och vacklar i min tro på människors rättskänsla och respekt för andra. Jag tycker det är mer än sorgligt och skulle önska att jag hade något råd att ge, men samtidigt förstår jag, att jag inte bör blanda mig, då någon i hemlighet yppat om händelsen. Nej min tunga tig och jag lånar inte ut mitt öra, till något jag inte vill höra. (y)

Men ilsken och förbannad till tusen får jag vara, jag tänker inte be om lov, när och om jag behöver, skall jag ta bladet från munnen och då.... då tar jag upp en ton och sjunger sanningens lov... O:-)  (y) <3

 

 Husets alla fyrbenta familje medlemmar, valpen är Dino. katten Pettson & systern Stella och sist men inte minst Chillie & Bozz .....  


 


 




 

     

Ung men inte dum, ändå råkade jag ut för sol & vårare

  O:-)  <3 Plötslig slår det mig att praktiska råd är guld värda, för både liv   ekonomi. I dag är tillvägagångssättet mer sofiskiterat, då fanns inte ens datorer, träffade man någon blev det genom bekanta, jobbet eller också ett kap på en dansrestaurang. Det jag tänker berätta är hur lätt det är att bli uppraggad av psykopater, de har en munsvada som inte är av denna värld, kan och vet allt, har pengar, väntar på arv etc. >:o  (n) Men verkligheten är helt annorlunda, finns det ett sandkorn sanning, då finns det miljontals osanningar och lögner. (n)

Det var en helt vanlig lördags kväll då brukade några av flickorna på jobbet och jag, om det fixade sig med barnvakt, gå ut äta lite och dansa. Little Gerhard skulle uppträda på Erikslust här i Malmö.<3 Jag kände honom och hans fru Maria från tiden i Stockhom, så jag ville vi skulle gå och lyssna på honom. Så blev det och kvällen var toppen, vi hade hur kul som helst, vi blev uppvaktade särdeles intressant var en danspartner, han dansade med oss alla vid bordet. Jag pratade med Gerhard i pausen och skickade hälsningar till Maria, allt verkade bra med dem och tösen deras. <3  Kvällen började lida mot sitt slut och jag fick sista dansen med vår kavaljer som dansade helt gudomligt, jag tackade nej till följe hem, men sa att han fick ringa på måndag kväll.  :-\  Hade någon varnat mig för killen Ove dansguden vet jag faktiskt inte om jag hade trott han var helt störd. Men han var mer än så, en dyrköpt läxa för de han lurade och ljög för utan minsta ånger lät han svadan förtrolla alla som ville. Jag hade tur, bara mitt ego fick sig några hårda törnar, men erfarenheten har varit mer än nyttig. :-[

Ja han var en riktig sol&vårare. Levde gärna på godtrogna kvinns, lånade pengar och lovade ett liv i sus och dus. Med blotta förskräckelsen blev jag kvitt Ove och livet började bli normalt igen. Jag åkte en vecka till Spanien och hemkommen upptäckte jag, att någon varit inne i  min lägenhet, barnen var hos sin far i Stockholm och jag visste att jag inte lämnat min nyckel till någon. Det kändes obehagligt, någon hade kränkt mig. Misstanken att det kunde vara Ove som gjort avtryck av min nyckel vid något tillfälle, dök plötsligt upp för mig. Men misstanke räcker inte till polisanmälan, avsaknaden av en flaska vin och annat jag saknade och visste Ove hade varit intressera av var inget bevismaterial.Inte heller allt jag visste om honom. Då blev låsbyte en försvars åtgärd. Till slut tog jag beslutet att det kunde varit mycket värre och bestämde mig för, att en dag låta historien komma till livs för att kanske bli en varningssignal, en tankeställare för någon annan kvinna. 

Jag är inte säker på att någon i dag skulle bry sig, men står man mitt upp en attack från en psykopat kan kanske min berättelse får någon att bli på sin vakt .... @-}--<3<3:-!   Om nu någon inte pallar läsa mitt långa inlägg, kän inget tvång jag får ändå aldrig veta det ... men ha det gött    kram Z

Ide-fantasie och uppslags torka, skrivkramp och trögt tangentbord

  >:o Ibland råkar man ut för svek, min älskade hjärna vill inte producera och jag vill, det är nästan mer än pinsamt att drabbas av grus i dojan, så sa man förr när saker och ting inte gick ens väg.  :-\  :-\  (n) 

 <3 Mörkret, några stänk regn på rutan och genom den smala fönster gläntan kommer ljum och lenande vindil, det är kvällen efter midsommar helgen. <3  Pettson hade en lat arbetsdag där han låg utsträckt i grindhålet.  @-}--  (y)  Och Island vann över England vilken bedrift va?(y)

8-)Nu vaknar livsandarna och det spritter i hela kroppen och fötterna rör  sig i tack, musik, sång och dans tillhör livets kryddor ... love it ! ! ! 

<3     kram Z


<3        <3          <3         @-}--         <3         <3           <3                                       

                         

 

Oden och Tor leker med åskan tredje kvällen i rad

Jag har alltid haft enorm respekt för åskan, den hörs men man varken ser eller kan lokalisera var ett nedslag ska ske, alltså är vi helt utlämnade till naturkraften. Åsknedslag har jag upplevt alldeles nära mig, jag var nog sju  eller åtta år första gången, det small med sådan stark knall att jag inte kunde höra på ett bra tag, utom väckarklockan som tycktes sitta i örat och ringde. Det hände på en eftermiddag och jag vet inte om jag var ensam hemma eller ej, men det är ungefär som jag minns det. Som vuxen och  gift stod jag vid altandörren när åskan gick och plötsligt slog ned någon kilometer från vårt hus, jag kunde se hur det började brinna efter en stund. Det hade slagit ner i ladugård fick vi höra senare och nästan alla djuren blev räddade. Nej någon vän av åskan är jag inte, vad det gäller Tor och Oden ja vad skall man säga, de tillhör ju historien har en rang som Asagudar så det får förbli så. 

Tor och Oden verkar ha firat midsommar rejält för de orkar inte prestera någon större uppvisning av sina färdigheter .... jag önskar att det dröjer innan nästa omgång oväder drar in över Arlöv ..kram Z 



Underlig och underbar är kärleken, men den kan göra så ont

  <3  @-}--  <3   :'(  :'(  @-}--  <3 <3 :'( Sommaren led mot sitt slut och Sten skulle återvända till Härnösand, vi var båda uppgivna men det fanns inget vi kunde ändra på.  Jag fortsatte att jobba på Gillesgården, Lennart en av kompisarna hjälpte till ibland när det var stora beställningar, som bröllop, eller jubileum av något slag. Lennart hade otrolig fallenhet för servering och jag lärde mig en hel del. Vi träffades då och då, Lennart och Sten var bästisar och jag fick hör nyheter om Sten genom Lennart, varför vi inte brevväxlade det vet i gudarna men ... ja jag vet inte.

Nu skall jag bruka allvar och se matchen Sverige-Belgien, det är säkrast att svenska spelarna ger järnet i kväll ..... jag skall hålla allt som går att hålla plus tummarna och tårna....

En lyckad fotbollskväll yeh..!!!!!!! kram Z

Född att känna av din kärlek, förlora och finna den igen

  <3 @-}--  <3  @-}--  <3  <3  @-}--  <3  :-*   :-*  :-*          

Kärlek är som en drog får man smaka lite vill man ha mer, så kände jag det när jag träffade Sten.  <3    <3               

<3  <3  (y) Den här aftonen var det dans på Gillesgården och alla kompisar var där, stämningen var fin och dansen var i full gång. Jag mera kände än såg att något speciellt var på gång, jag vände mig om och såg en högrest man, våra blickar mötes. Det var som att få en elektrisk stöt, utan ett ord gick vi mot varandra och hans armar slöt sig runt mig, vi följde dansens toner och det kändes så rätt att jag befann mig där jag just var. =-O<3

@-}-- Jag höll handen på hans axel och kände hur axelmuskeln spela mot min handflata, det var en ovanlig känsla som fann återklang i hela min kropp. Vi pratade lite, men mest njöt vi av stunden. Senare fick jag veta att han studerade till  styrman i Härnösand, men kom nu hem från en tjänstgöring ombord på ett fartyg och var ledig någon tid.(y)<3

<3  @-}-- Den sommaren förflöt i rosenrött 

moln. Alla kompisar träffades och vi tillbringade många sommar kvällar till långt in på natten på favorit platser där vi satt och lyssnade till Stens tolkningar av Evert Taubes sköna visor, historier berättades och skämt drogs. Men som alltid när något är som bäst, störs friden av verkligheten och arbeten väntade men vi träffades alla när tillfället gav sig. Och Sten och jag fortsatte träffas vi hade ännu inte tanken på att ta farväl ännu men tiden närmade sig när han skulle till Härnösand igen och det gjorde ont, bara att snudda tanken vid det oundvikliga. Men det var något unikt med våra känslor, vi behövde aldrig bestämma att träffas, eller att säga saker till varandra, det kände och anade vi oavsett var den andre befann sig, låter som kärlek banne mig ......<3    kram Z

Tantsnusk på svenska

På baksidan av en gammalt urklipp av en karta upptäckte jag en del av en insändare som jag tyckte var en kul grej och ville berätta om det.Det var frilansjournalisterna Maria Hörnfeldt och Vera Celander som debuterade med "Förspel". Det blev tydligen så att Jonas Modig fick höra rykten om tantsnuskromanen. Han blev intresserad och frågade hur snabbt de kunde leverera , berättade Vera. Ett kapitel i veckan, svarade tjejerna . Vera och Maria hade nu förlagskontrakt, iallafall trodde de det. Boken de skulle hade fått arbetsnamnet "Gödsel och champagne(Veras förslag) eller "Hallontårta och herpes " (Marias). Har någon stiftat bekantskap med någon av antingen journalisterna Vera och Maria? artikel jag hittade är ju lite söderklippt så jag har inga fler uppgifter eller böckerna. Skulle vara intressant och veta. Ha det nu fint i solen.

Vet ni vad våran huskatt Pettson har återupptagit jobbet som grindvakt

     :-P                  <3             @-}--       

Pettson            Nellie och Stella      Vallgatan 11         ;-)

 <3 r jag lov att presentera Grindvakten Pettson ... .   (y) han är snäll, utom mot sin syster fasad klätterskan Stella, henne fräser han åt, Stella sitter i Nellies knä för säkerhets skull och Pettson slickar sig om nosen, han har väl haft en fest måltid ..... :-P     

<3  I går när Jana följde med mig ut och vi gick en runda på Vallgatan  <3   möte vi Pettson har var på väg till grindhålet nr 11 på Vallgatan, hans pass som grindvakt börjar när han vill, först lägger han sig ner och sträcker ut sig, vilar lite och kollar vart vi tar vägen, när vi kommit tillba eskorterar Pettson oss till yttertrappan, varpå han återvänder till grindhåle(y)           

 Jana &  Chillie  

                                     <3             Stoffe & Ange, Stefan, Nettan , Nellie, Monique  & jag       

 8-)  Jeanette är nu färdig med sin utbildning till @-}--Trädgårdsmästare, så nu ryker både träd och buskar, fruktträden beskars i våras och hon hög ner Trollträdet. Om sanningen skall fram och det ska den väl, så börjar trädgården se riktigt civiliserad ut och än bättre blir det när Nettan har planerat färdigt resten av trägården..... men det tar väl lite tid.(y)

 <3Ha en finfin vecka om, det är ju midsommar till kommande helg, även Lettland firar midsommar fast den heter Jani för vi firar en man Janis och det är en gammal tradition med allt vad där tillhör. Janis  ost, öl, bröd mm. Ligo sånger och nid visor män och kvinnor emellan, Ligo helg är samma som midsommar och Jani. Man tänder eldarna på marken, högt upp i luften höjs tjärtunna med eld i, finns det någon form av vatten drag, en flod, sjö eller hav på platsen då far det båtar med eld i och man sjunger hela tiden de speciella Ligo sångerna, unga förälskade par dansar hoppar över mark elden och försvinner för att sas plocka nattvioler .....  Oj nu tog jag i igen, men det är så mycket det finns att berätta om seder och kulturer, som inte ens nu tillämpas fullt ut, och om ingen håller dem vid liv, finns de snart inte kvar, kriget skördade inte bara människoliv det bestal också länderna och folket på dess kulturenarv, traditioner, och folkets historia...... @-}--

Farväl Riga, avskedsmiddag med Ambassadören, Andris Berzins mfl

  >:o  =-O  (n) Chock nr två anländer på morgonen andra dagen av vårt Seminarium, nästan 10 av deltagarna hade fått stifta bekantskap med snyltgästerna loppor, det var mer än pinsamt, tur att det inte var fler,dessa tio hade rum på samma våning det kan vara förklaring varför de andra inte drabbades. Lopporna måste ha checkat in helt nyligen för det hade inte drabbat några gäster innan, sa de i receptionen, jag minns inte om en uppgörelse gjordes för jag hade inte hand om det själv. Fy för vilken läskig situation, men jag tar inte på mig skulden...(n) O:-)      (y)   Avskedsmiddagen i Skyline bar var en höjdare maten var utsökt, dricka likaså, tacktalen avlöste varandra och jag fick några, desto flera :-$lovord för mitt initiativ,för hur jag arrangerat allt, med besök på olika företag som var av intresse för våra deltagare. Min bror kom tillbaka samma dag som vi skulle flyga hem, men jag fick krama om honom i alla fall.:-$<3 Min axel värker rejält mycket, så det blir till doktorn väl  hemma i Malmö.

PS Vad jag har allra mest i minnet av hela tiden kursen på AMU som Seminariet är följande. Nils min kurs handläggare påpekade att jag stavade fel på ordet medicin jag skrev medecin jag kommer alltid att minnas Nils och allti när jag tar medicin. Handläggare kan också vara bra att ha. <3  @-}--  Pyssla om er idag... kram Z

På ingen tid är vi framme i Riga flygplats, sedan bussen till hotellet

      :-D  <3  Alltså passkontrollen trög som ingen annanstans, så äntligen är siste deltagaren igenom och jag är sugen på en Riga Melnais Balzams, men inte en chans att få. Deltagarna skulle bo på Hotell Latvia, ett då ganska nybyggt hotell, vi checkade in. Personalen bekräftade att konferenssalen var färdig att användas,det första mötet med lettiska företag stod på programmet. Många fler än väntat kom och Sandra fick gruppera dem efter bransch. Jag pendlade mellan en massa företagare och tolkade, det var kul ända tills jag halkade och föll, höger axel fick sig en rejäl omgång, det gjorde så ont att jag började må illa, men det fanns ingen plats för pjosk, bit ihop och fortsätt. Ambassaden var näst på programmet och därpå Gudstjänst i en av de gamla vackra kyrkorna i gamla stan och heter Svenska Kyrkan. Det färgrika glaset i kyrkans höga fönster berättar historiska händelser från " svensktiden" tiden då Sverige styrde över Lettland.(y)

;-)  @-}-- En händelserik dag, det var befriande att sjunka ner på en av kyrkans bänkar och låta orgelmusiken smeka bort smärtande i axeln. Efter en bra stund hör jag halvhöga röster mumlande och några ord löd som svenska, jag blev irriterad för jag tyckte att de svenska företagarna kunde visa bättre respekt för mitt land och speciellt kyrkan vi satt i. Jag vände mig mot en bänkrad till höger om mig varifrån jag uppfattat rösterna, jag tittade på raden av männen, men de satt tysta, lyssnande till den rogivande musiken, men jag hörde fotfarande rösterna, jag blev uppriktigt sagt lite kuslig till mods.@-}-- Senare fick jag veta att det var ingen engångs företeelse, människor lätt mottagliga för det övernaturliga kan uppleva liknande episoder.  

 @-}--Efter Gudstjänsten promenerade vi till hotellet, alla ville fräscha upp sig innan vi träffades för lite sen middag. Nu var det verkligen illa ställt med axeln och jag kunde inte få av mig kläderna jag hade på mig, så det fick duga som jag var. Min bror var i Sverige för han skulle avlägga besök hos kungen, han välkomnar och godkänner installationen av den nye Ambassadören och dennes ersättare, vid speciella tillfällen. Jag hoppades att han skall vara tillbaka i Riga innan Seminariet avslutas. Återkomna till hotellet efter middagen, ville några besöka hotellets populära bar. Sandra följde dem dit, men jag ville vila lite.<3

 >:o   Senare på kvällskvisten fick jag en obehaglig chock, några av männen berättade att de fått telefonsamtal från kvinnor som erbjöd sexuella tjänster. Nu blev jag arg, jag tog hissen till receptionen och ville vet om samtalen. Personalen sa de inte visste något. Jag tolererade inte det som hänt och hotade att lämna deras hotell för ett annat, det finns inte något annat hotell som har det antalet rum lediga svarade receptionisten. Jaha tyckte jag, då får min bror Ambassadör Imants Gross ta hand om det, drog jag till med. Det gav resultat och de lovade att inga fler sexsamtal skulle släppas fram, de bad om ursäkt och från den stunden hade vi en toppen service. Ibland är bröder<3väldigt bra att ha.(y) 

  <3  Sandra och några ur gruppen, min handläggare Nils och jag åkte upp till hotellets Skylinebar på 26 våningen. Äntligen skulle jag få min   <3Riga Melnais Balzams, en traditionell lettisk 44% likör, gjord på 24 örter, blommor, oljor och kryddor. Smärtan i axeln var nästan olidlig och efter två Balzam och kaffe, tog jag godnatt, Nils och Sandra stannade kvar, för vi kunde inte lämna någon av deltagarna ensamma kvar, det var inte som i Sverige, här var det farligt och man måste vara på sin vakt. I dag är det säkert bättre än då 1990 då Balterna började rensa upp mobben.   

 <3 har ni hängt med hela vägen har ni min beundran och för en skön söndag, behöver man en träff med John Blund ..... natti, natti ....kram Z                                                              sida 2/3  det blir                                                                                                                       ett kort avslut i blad 3/3

                                             

Det första seminariet med svenska företagare i Lettland

    @-}--  När Baltikum började sin väg mot friheten och krängde av sig ockupations nationens bojor och föll järnridån, som hade hållit det baltiska folken i fångenskap i väl femtio år. (y) 

 (y) Min lillebror Imants Gross hade utnämnts till Sveriges Ambassadör i Riga Lettland, detta gjorde att jag fick iden att introducera svenska företag i Lettland. Iden var att ett bilateralt samarbete skulle gynna utvecklingen länderna emellan, för Sveriges företag att finna nya affärsmöjligheter/partners, likaså för lettiska. Vid denna tidpunkt gick jag en kurs på AMU Center i Malmö och min handledare var genast med på noterna när jag presenterade min ide, dessutom kom han med förslag som var riktigt bra. (y)  @-}--                   

@-}-- Vi tog kontakt med Sydsvenska Handelskammaren i Malmö efter diverse överläggningar fick vi klartecken från AMU ledningen och Handelskammaren att sammanställa seminariet. Detta var bland det roligaste på länge. Jag fick uppdraget att ta kontakterna i Lettland, lettiska regeringen för att få även deras godkännande och löfte om medverkan, kontakta Sveriges Ambassad i Riga och avtala ett möte mellan med den avgående Ambassadören, och delegationen  Svenska Företagare. (y)

 <3 Det blev bråda dagar, när vi gick ut med inbjudan till Seminarium för affärsmöjligheter i Lettland, inbjöd vi även till möte på AMU där intresserade företagare kunde få mer information. För att sätta pricken över "i" bjöd jag in Lettlands Arbetsmarknads ministern Andris Berzins, han presenterade Lettlands företagsanda, visioner och framtida möjligheter, detta var mycket uppskattat.(y)@-}--(y)

 @-}-- När anmälningarna till Seminariet var klara bokade jag hotell, flyg biljetter och annat som lokal för Seminariet. Under de kommande veckorna sammanställde vi seminariets program i sin helhet, tro mig det var så spännande att jag nästan glömde att gå hem. Vi blev drygt fyrtiosju personer som skulle i väg, inberäknat föredrags hållare och reseansvarig, själv var jag tolk, jag talade något så när hyfsad lettiska och hade någorlunda kännedom om lettiska företagen och lokalkännedom i Riga, Lettlands huvudstad. Till min hjälp på resan hade jag min dotter Sandra och som assistent och samordnare på plats i Riga.

Här är min bror Imants Gross och min dotter Sandra

        <3                                 <3

  <3 en spännande fortsättning följer .... kram Z                                     sidor 1/2

Jag såg en dikt av Richard Gere på fb, en tankeställare

    Jag såg en dikt av Richard Gere på fb, en tankeställare

  <3I bland behövs det något förlösande som ger mod att göra det man vill men fegt nog inte vågar för vad skall folk tycka som känner en  :-\  @-}--  <3Så nu kastar jag av mig förlägna fördomars slängkappan och låta fantasin flöda i alla romantiska och oromantiska vinklar (y)  <3  <3 Luften var fylld av heta somrars alla ljud och dofter, ett underbart sommarlov låg framför sjuttonåringen alltså mig och förväntan var olidlig, jag hade precis kommit till min kompis Cecilia på Öland och vara där i två veckor. Planen var att vi skulle cykla från Borgholm så långt vi orkade på en dag, tälta över natten och cykla tillbaka nästa dag. Cecilia bodde hos sin farfar över somrarna eftersom föräldrarna var arkeologer och denna sommar skulle de arbeta på Kreta i Grekland med utgrävningar. <3  @-}--       

Cecilias farfar samlade på frimärke, han hade en stor samling, jag förstod att den var väldigt dyr, men Cecilia fick lov att visa mig frimärkssamlingen. Aldrig hade jag trott att det fanns så mycket vackra och gamla frimärken, en del hade bara lite text och siffror, enkla och ganska fula tyckte jag, men farfar berättade att en del av de enkla var mycket värdefulla. Nåja, det var lite svårt att tro, men om han sa det så var det säkert rätt.    (y)  @-}--  <3  Nästa morgon i ottan cyklade vi iväg, tält , sovsäckar, matsäck och vatten var fast surrade pakethållaren, en liten transistorradio hade vi också med oss. Det var skönt sommar brisen var lagom stark och varm. Vi cyklade pratade pojkar emellanåt stämde vi upp i någon låt på radion och bara njöt av livet. Efter några timmar var vi nära en strand och beslöt oss för ett dopp, härligt vi simmade,plaskade och stänkte vatten på varandra och märkte inte att vi fått sällskap av tre lite äldre killar, detta gjorde oss lite obekväma så vi bestämde oss för att dra vidare. Men det tyckte inte de tre männen och ville prompt att vi skulle umgås med dem och snart förstod vi att de inte var helt nyktra vilket skrämde oss. Situationen fick Cecilia och mig att bestämma oss för att cykla tillbaka, det var problem att komma iväg för killarna var påstridiga tyckte att vi väl kunde stanna och började tafsa på oss, vi var nu nästan skräckslagna och visste inte vad vi skulle göra. Då till vår förvåning kom en bil körande mot stranden och gissa om vi nästan skrek av glädje när vi såg farfar kliva ur bilen och kalla på oss. Att han kom berodde på en storm varning med åska, som nyheterna varnade för på radion och farfar tyckte inte vi skulle tälta då. Vilken tajmning storm och odrägliga påverkade killar var vi tack och lov räddade ifrån. @-}--  <3   

 @-}-- Och stormen blev mer än obehaglig, åskan slog ner på flera ställen och några alldeles nära, men nu börjar himmelen klarna upp här i Arlöv och ingen åska ens i närheten ..... en trevlig avslutning på denna fredag ..... kram Z<3

 

Jag ångrar ingenting och ångrar ändå en hel del, det är jag det

   Träsnidaren Marcis Vidzem och min bror <3  (y)  (y)  @-}-- snidar de allra vackrast häst alster och ibland även annat, jag har ett vackert rådjur som han har snidat :-$  ja jag vet det kan låta som skryt ..... men inte denna gång .... jag lovar på hedersord.  <3

  @-}--  Tänkte dra till och berätta om våra vilda barndoms år, det hände ofta att vi rök ihop och pucklade på varandra, rättare sagt, jag bet och han boxade mig i magen så jag nästan storknade, medan jag återhämtade mig och tänkte ut en bra hämnd, stod Marcis avvaktande en bit bort redo för min nästa attack och de brukade var speciella och materiella. Med ett tjut kastade jag det som stod närmast mig på honom, den gången blev det ett krus som han hann fånga men tappade i golvet, tur i oturen på en matta så skadan blev inte så stor. Alltid när vi kom så här långt i händelsen blev vi genast sams och vi gjorde allt för att reparera skadan. Kruset lyckades vi klistra ihop med Karlssons klister, ett enormt bra klister, för mormor upptäckte inte skadan. Vi avslöjade vad som kruset varit utsatt för, när vi hade blivit så pass äldre att björkriset inte längre kunde göra oss något.

  <3 Mormor avslöjade att hon nog hade sett skadan, men tyckte inte det var mycket att bråka, så långt efter och när vi nu ansträngt oss så och lagat skadan väl ..... sådan var hon mormor vår.... och vi älskade henne och morfar väldigt mycket  <3  <3  

     <3    så gott folk nu är det slut för idag, får spara lite till imorgon den 17 juni och önskar alla sov så gott och dröm en liten snutt ......kram Z@-}--

I dag blev jag påmind om Lettlands fina rena skogar som jag minns dem

   <3  Ofta händer det att någon landsman  <3             

sätter ut foton på mitt älskade modersland Lettland på facebook i dag var skogen där.  

<3  (y) Jag har under alla år ofta funderat på, om minnet av skogen hemma i Lettland var så ren och fin som jag mindes den, det var en så stark känsla att ingenstans fanns det skogar som där. (y)

 @-}--  <3 Samma sak är det med de vita badstränderna, låggrund strand som hade ett delta en bra bit ut, Jurmala. Min far tog med mig och min bror dit de gånger när han var i hamn. Det var underbara stunder och än idag lever de minnen också starkt och klart som igår.  <3

<3 När jag var i Lettland i början, på 1990 talet besökte jag inte bara Riga utan också Jurmala och kände väl igen den platsen där vi hade varit en gång för länge sedan. Stranden är mycket lång 15 mil har jag hört, jag minns inte om det stämmer. Mycket svenskar besökte Jurmala, ett favorit ställe som kallades för dåtidens Mallorca, ett semesterparadis, men det var innan andra världskriget bröt ut. Sedan var gränserna stängda till Baltikum fram till 1990 talet alltså runt 50 år, då Balterna började att slänga av sig det ryska oket. När svenska företag började söka affärsmöjligheter i Riga, samordnade jag introduktions resor till Lettland tillsammans med AMU och Handelskammaren i Malmö för svenska affärsmän. Min bror Imants hade fått tjänsten som Svensk Ambassadör på Sveriges Ambassad i Riga och det gynnade i viss mån mitt uppdrag <3 ;-)

@-}--  Landet var fortfarande starkt Sovjet influerat. Det var stor brist på det mesta i butikerna, utbudet på mat var inte stort i början. Och överallt hördes människor tala Ryska. Om man ville köpa någon souvenir med hem till Sverige var begränsningen stor. Bärnsten däremot var det gott om och vi letter älskar just den stenen, Lettland brukade kallas för Bärnstenslandet och naturligtvis var den en perfekt gåva hem till familjen. Vackra hantverk av läder, smycken, keramik arbeten, dukar och andra handvävda verk i Lin fanns att köpa. Och mycket Rysk propaganda var till salu. Jag köpte några LP skivor med Lettisk folklore musik men det blev en stor besvikelse, för i ena skivfodralet låg en helt annan skiva och på ryska. Jag upplevde en känsla av ilska då vi bemöttes mycket illa av de ryska biträden, severings personal och av rysk hotellpersonal. Likadant var det på flygplatsen, men redan andra resan med ny svensk grupp affärsmän började man ana en trevligare atmosfär.<3 

@-}--Nu blev det långtext igen men jag ångrar ingenting, ha nu en härlig torsdag.  Attans va tiden springer iväg ..... Zelga 

I olag är mitt dygn, någon som har recept på rätt navigering?

   <3Jag har kommit i otakt med dygneneller rättare sagt sömnen kommer mitt i natten och slutar 4-5 timmar senare, tur man är pensionär det hade aldrig fungerat i en tillvaro 08 - 17 eller hur ? 

Sedan skall jag avslöja "jag är en musikfreak" smaken är som baken delad så jag tar mig an det mesta. Därför har jag nu plockat ihop några låtar jag gillar och det finns fler på inläggs videon. Klockan är över 22.10 0ch det är fortfarande  ljust ute, hade inte det varit en gråmulen tisdag hade det nog varit ljusare med eftersläntrande eko solstrålar  <3 @-}-- Nu skall jag nog skriva ett inlägg i bloggen, jag har nämnligen fått skrivklåda och då är det inget att be för ..... hoppas ni står ut men jag hoppas att ni gör .... vad vill ni läsa... något smått hmhmhm  eller nåt från the past eller kanske framtiden .... undrar hur mycket tid jag har på mig, jag menar en lång, en kort eller kortkort .....   <3

@-}--  en helt unik röst....... (y)

 <3     

<3 alla känner väl till the King med den sammets lena rösten@-}--

  @-}--

Allt som jag saknat, velat finna, för att än en gång i minnen sväva bort

@-}--  Jag trodde det skulle gå bra att både kolla Sverige-Irland i fotbolls EM idag och blogga, men järnvägar det gick inte, det var alltför spännande på slutet och att Irland nickar in ett självmål var ju särdeles snällt eftersom en svensk inte fick chansen att göra eget mål då han var omringad av gröna motståndare. Slutet gott bättre 1-1 än förlust, vinst hade varit en bonus, tycker att matchen var helt ok. (y) 

 @-}--Fotbollen har en magisk kraft, liksom kärleken gör den folk helt galna emellanåt, skickar själarna upp i det blå och sedan ner i svarta intet, jag gillar inte något av det, för det är att leka med elden, då det alltid finns knasbollar som tar till våld och det mina vänner är inget att eftertrakta. (y) @-}--   (y)@-}--   

;-)  Jag vill berätta en doldis som hände för länge sedan, på den tiden var det poppis att lifta och det gjorde jag och min väninna Vivian. Från Kallhäll till Kiruna en bra bit, men vi hade gott om tid och råg i ryggen, som man sa då.  (y)

  <3 Jag hade sällskap med Vivis bror och han låg i lumpen i Kiruna, vi hade inga problem med liftningen och var framme på nolltid. Först besökte vi Yngves regemente, träffade en av hans loge kompisar och Vivi bad honom säga till Yngve att hon var i Kiruna och bestämde att kompisen skulle locka Yngve till ett konditori där vi skulle vänta på dem. <3     Efter ungefär två koppar kaffe och en halvtimme eller så blev det plötsligt märkbart tyst i kaffet, en spänd förväntan rådde och hjärtat<3 börjar bulta som besatt. 

I Elbelysningen föll en svag skugga över vårt bord och jag tittade upp lagom för att möta en lätt kyss från Yngve, han var snygg, lång och fin i sin uniform och sorlet kom åter igång, några av soldaterna hojtade dacapo och vi var inte nödbedda allas, att  :-* krama om varandra och pussas. Sorlet la sig och vi kunde prats  vid.  Nu fick vi veta att Yngves kompis Nicklas ordnat övernattning hos sina föräldrar, vi hade tänkt tälta på en liten tältplats men avråddes för nätterna var för kyliga, trots att det var runt Midsommar.  (y)  @-}--  Det hände en hel del trevligt i Kiruna och vi stannade längre än tänkt, när Yngves pluton skull ut på några dagars vildmarks träning flyttade vi till ny vänner en bit utanför centrum. Vivi hade blivit smått förälskad i norrlänningen Jon, han och hans kompis byggde en rallybil, det var en ny erfarenhet för oss. Det blev några lata dagar med kompisarna, tiden närmade sig för Yngves återkomst från träningen och vi skulle ju tillbaka till Kallhäll norr om Stockholm. När Yngve återkom var han ledig en dag och då åkte vi och besökte en vacker kyrka i en liten by, romantiskt och helt underbart, innan vi gick skrev vi i kyrkans gästbok där många skrivit före oss. Sorgligt nog har jag glömt namnet på just den platsen. <3

 <3   Vad jag fortfarande har i stark minne är konditorikvällen och vår sång " @-}-- Två rosenranckor på en trädgård mur, " <3 vi älskade att lyssna till den med Arne Lambert på trumpet. Avskedet var svårt, jag var lessen och tårarna :'( rann nerför kinderna,  Yngve skulle inte komma hem förrän till jul.Så puss  :-* och kram och vi började hemfärden.     

@-}--  En tidig kväll blir det och hoppas att min historia inte blev för lång fast man läser ju bara det man vill, kram Z <3           

Som en stor äcklig cancersvulst är IS. En onda dödsmaskin

  :'(   Hur mycket mer, hur länge till skall IS få hållas utan att ett 100% enad och samlad global pakt sätter stopp för IS omänskliga gärningar? (n)  (n)  (n)    >:o   Nyligen brändes 19 kvinnor till döds,  för att kvinnorna vägrade ligga, ha sexuellt umgänge med IS terrorister. I USA gick en galning in på en Gay-klubb och bara sköt ner människor, detta var inte enbart hatmord, ännu vet man inte hur många som fallit offer för galningen som förklarade innan han själv dog, att han svor IS sin trohet .... (n) 

  Sådana ensamceller finns överallt och de är ohyggligt farliga, för de lever på en stor chimär och lögn, löfte om paradiset  och belöning. Går de med i IS, blir självmordsbombare och tar med sig i döden så många otrogna som möjligt och paradiset öppnar sina portar för mördaren. Och dör de inte blir de lovade allsköns makt och ett sorglöst liv, så länge de fortsätter att vara terrorister för IS.

Hörde i media TV nyheterna att dödsskjutningen i USA gagnar Donald Trump i president valet. Sanslös dumhet får inte inte ta plats i Vita Huset. En så obalanserad person som Trump, vet man aldrig vad som händer ..... hoppas Amerikanska folk tänker efter innan de lägger sin röst på den mannen. Jag är tveksam till att Trump skulle bemästra att styra världens stormakt med cancersvulstrar utanför Ovala rummets dörr ... ett scenario som skulle vara ytterst förödande.....  (n)  (n)   <3   go vänner väl mött till en ny vecka och Juni månad är till hälften full, sov sött och dröm vackra drömmar ..kram Z@-}--





Så minns jag en kärleks saga , min sons

                <3  @-}-- Jeanette  och Stefan   <3 

@-}-- (y)  <3                

 <3 Allt började när Stefan jobbade som tränare på AQVAKUL gympan i badhuset Malmö, först träffade han visst Maritha och strax därpå hennes dotter Jeanette båda arbetande i receptionen på badhuset i Malmö, Stefan lärde också känna  Lennart, Marithas make. <3 Ljuv musik uppstod mellan de unga tu, det blev förlovning och bröllop. Tillsammans med sina blivande vittnen ombord på det vita Norska fartyget och avseglade till Norge. De skulle vigas i Svenska kyrkan i Oslo. 

Som amen i kyrkan infann vi oss, Maritha, Lennart och jag för att bevittna när ungarna gifte sig och såg till att allt avlöpte rätt och riktigt.  För brudparet blev överraskningen stor, precis som meningen var. Vigseln var stämningsfull, bruden vacker och brudgummen stilig, liksom vittnen fina och snygga. 

Det stod inte på förrän familjen började växa, först kom en flicka Angelique, tre år senare föddes flicka två Monique, sedan föddes flicka tre minstingen Nellie fyra år senare. Tro mig de var bara så ljuvligt söta och doftade bebis så man blev ju alldeles salig. Jag hade ju vanan inne att var mormor, nu blev jag även farmor, underbart ....vilka gåvor och vilket ansvar både för föräldrar men även för oss mor och far föräldrar.  <3 

 <3Familjens busfrö Nellie(y)                            @-}--(y)

@-}--Övre raderna, Sandra med sina töser Zakiya, Kai och Wilma en vacker treklöver   Två nedersta raderna, Stefan och Jeanette med Angelique i knät, sedan Monique och Nellie, underst raden är töserna lite äldre. Den andra vackra treklövern.  <3

<3

@-}--Mitt X, farfar och Anglique, Monique och Nellie barnbarnen hälsar på i Jakobsberg <3

;-)<3 

@-}--    Hoppas ni kommer att palla med mina foto på familjen, men jag älskar dem och är så glad och stolt över vad jag varit med om att tillföra mänskligheten  :-$    Nu slutar jag för i kväll, har fått ont i både svanken och rumpan av allt sittande, men det tar tid när man inte är så van med fotoinlägg och musen spelar mig fortfarande spratt, kanske även den lille elake jäkeln lägger krokben för mig eller hittar på annat bus..... ha det bäst alla goa vänner ...... Kram Z <3   



Mina galna episoder en gång i ungdomens naivitet

<3  (y)  Mycket galet har jag ställt till med, vilket som var farligast, värst eller helt galnast, ..  :-\ ja det kan man ju ha en massa aspekter på. Med vilken grej skall man börja med, egentligen undrar jag om detta kan vara något att berätta, men kör igång så får vi se vad resultatet blir   (y)  (n) 

 @-}-- På den tiden var det poppis att köra motorcykel eller sitta på bönpallen .... jag var inte typen som satt bak men i bland bara blev det så. Jag bestämde mig för att skaffa körkort på motorcykel, det kunde ju vara bra att ha ..... så jag anmälde mig på en körskola och efter alla nödvändiga intyg började lektionerna, om det var lätt? I inte det minsta tro mig, all var pest och kolera. Första lektionen, efter att ha pluggat teori och trafikregler blev det äntligen dags att provköra.(y)

   (n)   Nu var det så att det var inte en stor motorcykel utan en mindre variant, men ingen moppe, bara nästan, jag behöver väl inte säga att besvikelsen var enorm.  :-(   I vart fall körläraren satt på sin motorcykel av anständig storlek, medan jag försökte få ordning på fötter och händer samtidigt som jag var tvungen lyssna på läraren som dikterade vad jag skulle göra. 

 @-}--  Jag tyckte han kunde sluta för det klart att inget var särskilt märkvärdigt, jag menar jag hade ju varit med knuttarna tillräckligt länge och suttit på bönpallen, kikat över axeln på knutten såg vad han gjorde,  så jag tyckte att det inte var någon större konst.8-) Läraren var bara så envis och jag fick som straff genomgå allt ha sa utan att sparka igång hojen. Väl efter grundlig lektion, hur man startar och kopplar, börjar köra efter att ha kollat trafiken, ja hela köret, fick jag äntligen kicka i gång hojen,;-)<3 Jag fick anvisad väg från start, upp på bron ner efter vägen vid ett grönt fällt och sedan vid kommande kvarterets slut tillbaka där vi startat, en kort sträcka kan tyckas, men den blev mer och vildare än så.  :-$ Stolt som bara jag kunde vara kickade jag i gång motorcykeln som jag plötsligt tyckte var ett riktigt åk. (y)  De första hundra metrarna gick riktigt bra@-}--, framme vid bro över den likaså fältet närmade sig och jag skulle svänga till höger efter det. Då vaknade den lille elake jäkeln:-! som bara vill bråka med mig, jag kör rakt fram, läraren kör upp bredvid mig och tecknar att jag skall stanna, men vid det laget ville jag inte stanna utan skrek  >:o  till honom att jag inte kunde och fortsatte köra. Jag visste att om jag bara följe vägen skulle jag komma tillbaka till start platsen   <3 Med mera tur en skicklighet, måste jag erkänna, klarade jag av rundan utan att något hände, mer än en ofrivillig rädsla som hade gripit tag i mig och kanske den räddade mig från ett värre öde än den utskällning som följde när jag väl stannade bredvid  läraren. Jag var förtjänt av allt han hävde ur sig, hade han vågat hade jag säker fått en eller två örfilar, men han var nog en gentleman som behärskade både sin oro som vrede. Efter denna första lektion fick jag vänta två veckor innan jag fick fortsätt, om någon skulle tro att jag blev en bättre elev kan jag försäkra att så icke var fallet.

 Under tiden jag inte fick köra, fick jag en kompis att lära mig köra och det var en stor Triumph mc som jag älskade men det hjälpte inte när jag gjorde min första rejäla vurpa och fick hjärnskakning. Nu la sig min mor i mina mc körlektioner och det blev inga lektioner och absolut inget mc-körkort.   <3Så blev det och körkortslös är jag än idag, tydligen var det inte min grej .... vem vet ..... inte jag i alla fall. 

<3 Från en solig till en gråmulen lördag har förvandlingen skett på bara ett par timmar .... men man kan hitta på något kul ändå ..... kram Z


Jag tänker fortsätta med familjepresentationen nu

  <3 Nu skall det bli kul att se om jag lärt mig något om foto inlägg ... ;-) 

 M@-}--or Sandra och döttrarna Kai och Wilma, <3 och  

  

   :-* Sandra med Zakiya ,Kai, Wima, öv.rad

       <3    Zakiya, Kai, Wilma,  ned. rad.               

<3     

 :-*   <3     Systrarna Kai och Zakiya        

@-}-- En mysig helg till er alla från oss på sidan här <3

Vissa dagar känns grå fast solen skiner jag vill gråta men skriker i stället ???

  <3 Kanske drömde jag något, kanske är det något som diskuterades i går :-\..:'(.. men känslan att vakna och uppleva ett utanförskap, en tröskel du inte kan klättra över och utan att tröskeln är för hög eller dagen grå och trist, känslan av sorg, något som gör ont, fast solen skiner och du har ingen aning om VARFÖR >:o>:o(n)

       
      <3    söta lilla jag för ca 79 år sedan  <3

@-}--

Undrar om åren som försvunnit har kopierats någonstans, för jag tror att man behöver dem för att minnas ....eller kanske inte ....:-\

  <3  Det har gått flera år sedan förra fotot, här vuxen och stolt mamma<3

;-)<3

 <3Med ett språng och höga hopp landar sonen hos sina tre kvinns (y)       =-O

:-*8-)

Sedan hände det som brukar hända, man får en vacker svärdotter och de två får vackra barn, själv hade jag redan förärats med tre vackra  barnb.flickor ...... Märkligt hur lätt humöret förändras när man hågen tyr till ungar och ungarnas ungar, ..... en liten paus så följer en litet fotosvep av alla sex flickorna .....

Renoverings dammet jäklas och håller sommarvärmen nere, hämnd utkrävs

<3   Idag verkar våren vara på besök och skall visst (y) stanna några dagar, det är bara för att Fotbolls;-)VM börjar på fredag och nästan alla män och en del kvinns börjar få fotbolls feber och behöver svalkas av några heta grader ...(y) <3
    <3Mina tre av sex barnbarns töser, de två yngsta har spelat fotboll under några år den ena skadade foten och fick sluta och den andra fick annat intresse, så inga kvinnliga fotbolls proffs på Vallgatan inte  (n)  @-}--   

<3

  <3  Här är riktiga MFF <3   fans som skulle på match i Malmö8-)

 Själv seglade jag en runda ner till Höllviken      

   @-}--  Jag ser att klockan hunnit en bit in på torsdagen den 8 juni så nu blir det inte mer idag sängen väntar och jag hoppas John Blund har bäddat ner sig redan, ;-)så om ni fortfarande är vakna vet ni att John Blund har redan lagt sig ..... ha en fin torsdag ... själv skall jag vara lat .     ;-)   <3

Jag tror inte bara jag, utan många med mig, har haft en galen period i livet

        =-O    <3    <3        8-) Jag är fullständigt övertygad om att några bland er bloggare och Qvinnor, har några små underbara äventyr gömda någonstans, där ingen tänker på att leta efter era dolda hemligheter, som är så heta att det nästan tar fyr i gömslet .... 8-)jag själv har nog en så där,  två .... tre, fyra kanske tom. flera skumma, men ack så himmelskt, ljuvliga hemlisar ..... Tyvärr, alla är väl inte lämpliga att avslöjas , tänk om några i yngre medelåldern läser bloggen, skulle få veta  vad jag vet.  Tänk jag kunde ju bli korsfäst, inte för vad hemlisen är, utan för att jag avslöjar något, som de själva velat uppleva. :-X

:-*  Jag vet att barn och barnbarnen läser bloggen och det skulle bli ramaskri, om jag skulle avslöja något, så de med förtret i rösten kunde säga, " men 8-)mor/farmor har du gjort det, Gud så pinsamt, är det verkligen sant, fick du göra det för din mormor och morfar?. Var det då du fick gå och hämta björkris som din morfar skulle slå dig med? Men varför gjorde du det när du visste att du inte fick?"  <3

@-}--Ja hur kunde jag och varför gör ni det ni inte får, ni vet ju att det straffar sig. Men säg mig den unge eller ungdom som någonsin lyssnar och gör bara det de får och aldrig tillåter sig att göra tvärsemot .... Fråga inte mig, jag har alltid gått min egen väg och gjort det jag ville, antingen jag fick eller ej .....>:o@-}--

Foton från en svunnen tid med människor från ett annat land

  ;-)     @-}--   <3  Håll alla tummarna att jag ikväll skall lyckas få ett foto på bloggen  helst två om det går,    @-}--  (y)    <3  <3    

(y)  till åminnelse av alla Baltiska flyktingar som 1944 flydde över ett stormigt hav  mot landet som i sin flagga väver ett gult kors, landet Sverige. Många öden drabbas till följd av krig då som nu, offer krävs, familjer splittras, en del återförenas aldrig .......  @-}--<3


Det här är släkten på pappas sida och th stående mor och far och sittande faster Anna, det äldre paret är godsägarna på gården i Lavide  och de andra är också nära släkt men jag vet inte ordningen .. <3 

 :-)

  <3  <3     Tillsammans<3

    @-}--Nu är det redan 7 juni och en ny vecka är också igång ..... en stor kram alla go´a vänner från mig.....

Mycket händer en söndag när jag inte var med på noterna

Nu skall jag göra ett experiment om jag lyckas  :'(  :'(  =-O  =-O      =-O    O:-)  <3 blir det kors i taket.. Jaha jag fixade inte det så jag får bärga  mig lite till, att det skall vara så nedrans svårt, fast jag har bytt till mus och det är väldans fart på den innan man år grepp om hur den skall behandlas skall man stryka med eller mot hårs det är ju ett experiment bara det ....  >:o    <3       =-O     =-O  Detta foto är från 1993 tror jag, det är en lettisk skådespelare som var i Sverige med sin teater grupp, min kära mor och sist men inte minst jag själv ..... visst ser vi väl lite glada ut eller hur ?   (y)           

@-}--

  >:o    Jag håller på att tappa förståndet, hur svårt skall det egentligen behöva vara att lägga in lite foto i bloggen osv.? <3

   Husets make over på vår våning är inne i slutfasen och det är ett jäkla oljud, tänk om man kunde sätta ljuddämpare på alla monster till maskiner som vrålar, alla partiklar som far runt och tror att de är ute i yttre rymden, slår sig ner i kaffet, vinet eller vattenglaset, dem kan jag tänka mig använda klister spray på, bara för att de är irriterande ..... nog tycker jag att det är nog NU .....  

ABBA, ABBA, ABBA, underbara musiker, härliga röster. vackra människor

  (y)  <3  Lyssnade på ett program på SVT1 ikväll, och hade turen att få lyssna till en ABBA dokumentär om Agneta i första hand, valet av detta program var värt varje sekund, tänk att denna fantastiska grupp är ensvensk 

kulturklenod ...... något som vi skall vara stolta över ... @-}--    <3  (y)   

 @-}-- Sitter i mitt rum och alldeles egna bastu, tittar på någon av TVs repriser,  program  som alla kanaler fyller upp sändnings tiden under sommaren och    undrar när de av ren snålhet också skall börja sända nyheterna i repris    ......  det börjar bli dags att skippa radiolicensen iaf sommarperioden ...... ;-)  Jag skall berätta en hemlis att snart har husets ansiktslyftning kommit smått på väg på Janas och min våning, när hallen blir klar måste renoveringen fortlöpa till nästa objekt ..... morgondagens pusselbit .......  8-)  <3 önskar alla en sval natt och glassiga drömmar kram Z

Ur vanmakten till vägen .... Tao... mot förlikning med ödet

           @-}-- @-}--  @-}--  @-}--  @-}--  @-}--  @-}--  @-}--  @-}--  @-}--  @-}--  @-}--      

    Natten blev lång för både Erika och hennes medfånge .... dock kom morgonen och avslöjade allt som natten hade dolt ...... De två kvinnorna presenterade sig för varann, Erika blev fundersam när kvinnan sa att "Jag heter Odette Churchill ",  hon var engelska och senare framkom att även hon var spion/agent för sitt land, M16 England. De två kvinnorna talade lågmält med varandra, medvetna om att de kunde vara avlyssnade, eftersom de sattes i samma cell förstod de att tyskarna väl visste vilka de var, men ville få mer information utan att tvinga fram den. Faktiskt lyckades kvinnorna avge vilseledande uppgifter och tyskarna nappade ovetande om att båda kvinnorna skapat falsk information som kan ha förändrat något i krigets slutskede.......i alla fall där på platsen (y) 

 (y)  (y)  Det förflöt ett antal dagar och situationen i källarcellerna började tära på fångarna både fysikt som psykiskt, jämmer från sårade hade dämpats, likaså från de andra fångarna, hela källarutrymmet andades uppgivenhet, ingen information gavs och inga ljud utifrån hördes, det var som en stor grav där levande skulle dö. Så en dag hörs det numera välkända stövel tramp mot källargolvets cement och strax därpå öppnades den gnisslande cellgrinden till Erikas och Odettes cell, tre beväpnade soldater och två högre befäl kom in och gick fram till kvinnorna som hade ställt sig bredvid varandra för att på så vis bygga upp lite mod. Ett av befälen vände sig till Odette och sa " Miss Churchill vill ni vara vänlig och följa med oss, vi ber er, att ni är vänlig och berättar för Franska armen, att ni blivit väl behandlad hos oss. Miss vi hoppas ni vill ta emot denna bibel och denna ros   @-}-- som ett ringa bevis att vi är mycket ledsna för om er vistelse här varit obekväm," befälet överräckte en Bibel och rosen som Odette tog emot med orden, " Jag skall ta emot denna bibel, den skall  resten av mitt liv vara ett bevis och påminna mig om ert barbariska sätt mot människor och besinningslösa krig mot oskyldiga nationer. Det finns ingen ursäkt för er sinnesjuke Fuhrer och jag  kommer att berätta sanningen och inget annat.   Erika berättar att hon såg hur befälens käkar spändes och knytnävarna knöts, men Odette visade ingen rädsla, när hon vände sig till Erika gav henne rosen och sa " jag kommer att göra allt jag kan för att hjälpa dig och jag skall även på något vis ge Röda korset uppgifter om dina barn, syster och föräldrar.       

 Odette sa till befälen att hon var redo att gå, en ordlös omfamning <3@-}--kvinnorna emellan och det var sista gången Erika såg Odette Chuchill men löftet hon gav Erika, min mor, höll hon. Erika berättade, att befälet hade nämnt att kriget var över. Alltså var Odette var en bricka i spelet, att hennes uttalande skulle rädda de tyska befäl som lämnats kvar för att avveckla fångarna. Odette höll sitt ord och Franska soldater uppenbarade sig de tog Erika med till sin militära förläggning, för att hon senare skulle hamna i rätt lands skydd, alltså icke Sovjet Unionen eller Tyskland.   Whyskin var slut och timmen sen,

 <3  <3  ändå satt vi kvar vid köksbordet i nattens mörka tystnad .....
    @-}--   <3      8-) min coola mor spionen hade upplevt en fas av sitt liv under den nattens timmar av samförstånd mor och dotter emellan ..... vem vet om det kommer någon mer natt i förtroligt samtal ..... men denna natt förblir i mitt minnes skattkammare .....(y)@-}--

Ibland är det tur man inte vet vad som väntar en bakom nästa knut

 @-}-- <3     Lastbilen stannade, jeepen hade redan parkerat framför en stor byggnad, nu blev alla beordrade att kliva ner från lastbilen. Frusna och stelbenta tog sig fångarna ner på marken. Beväpnade soldater föste gruppen framåt och var inte sena att dela ut en och annan knuff för att skynda på fångarna. Inne i byggnaden skildes gruppen åt och fördes iväg åt olika håll. Erika vägrade släppa den unga skadade kvinnan ifrån sig, vilket resulterade i högljudd diskussion. Den unga kvinnan slets brutalt ifrån Erika och fördes iväg förhoppningsvis till någon sjuksköterska. Hårdhänt drog två soldater Erika in i ett förhörsrum, där hon fick sitta och vänta på något högre befäl som ville ha svar på frågor.(n)

  <3  Långt om länge kom förhörs befälet och studerade Erika ingående, som om han kände  till henne och till slut kom det... " jag vet vem du är och du kan räkna med att om du inte talar om allt för mig,  om varför du befinner dig här, vad du har för uppdrag, ljuger du för mig, om ditt uppdrag och var och när skall du träffa dina gelikar, kan du räkna med obehaglig överraskning." .... 

  <3  Erika satt tyst en stund så säger hon, "jag kan inte berätta vad som hände sedan för det skulle var alltför grymt mot dig och trots allt hade jag ju frivilligt blivit agent  i Lettlands hemliga spion gruppering. Det skulle heller inte gagna dig att veta hur tyska befälet behandlade mig"  

 @-}-- Efter förhöret fördes Erika till en cell nere i en källare avdelning, i cellen fanns en brits, en filt som luktade svett och smuts, en hård kudde och ett handfat i rostfritt och en stinkande toalett hink. Erika hade blivit fråntagen allt hon hade utom kläderna på kroppen..... <3min mor berättar vidare, att det hördes jämmer från fångarna som var sårade och rädda människor som knapp förstod varför de var där. Att försöka sova skulle bli svårt, alla intryck var hemska och alla ljud från medfångar lämnade en skrämmande vishet, att det inte fanns ingen nåd att förvänta sig.  I dunklet hade Erika inte observerat att det fanns ytterligare en uppsättning av samma möblering som hon såg när hon knuffades in i cellen. 

 <3Mamma fortsätter ...=-O.. jag måste ha slumrat till för jag väcktes av gnissel från cellgrinden och förstod att jag fått en med fånge, var det en kvinna eller man ? Mamma låtsades sova för att försöka räkna ut sina oddsen för eller mot, en cell kompis. @-}--

Det visade sig vara en kvinna, det kom en förförisk doft av dyrbar parfym  från kvinnans håll, så mamma kände en viss lättnad, men inte helt lugn,  tummen upp iallafall.  (y)    <3  @-}--    <3